Hembygdsföreningens samrådsyttrande

Bilaga: Lagga i Översiktsplanen                                                                                                       

Lagga den 3 juni 2017

                                                                                                                                 

Synpunkter från Lagga Hembygds- och Fornminnesförening i samrådet om Knivsta kommuns översiktsplan 2035 med utblick mot 2050

Knivsta kommun utgörs till största delen av landsbygd med ett livskraftigt jord- och skogsbruk. I kommunens två tätorter, Knivsta och Alsike där mer än tre fjärdedelar av befolkningen bor, pågår en mycket stark utbyggnad och befolkningen växer snabbt. På landsbygden har nybyggnationen varit måttlig. Trots närheten till Stockholm – Arlanda – Uppsala, och det exploateringstryck det medför, har jordbrukskaraktären kunnat bevaras och vi har en levande landsbygd med stora kulturella och naturmässiga värden. Som framhålls i ÖP-förslaget är kulturlandskapet en viktig resurs för kommunen. Med en klok planering, där nybyggnad på landsbygden sker varsamt och anpassas till lantbruket och stor hänsyn tas till landskapsbild och spår av tidigare generationers verksamhet, bör denna resurs kunna förvaltas så att den blir en tillgång även för framtida generationer.  

 

Lagga i Översiktsplanen

Lagga är en av Knivsta kommuns fyra landsbygdssocknar. Socknen omfattar 46 km2 och där bor ca 1050 av kommunens ca 17 300 invånare (2016). I november 2016 publicerade Lagga Hembygds- och Fornminnesförening ”Lagga i översiktsplanen – Utredning och förslag inför revideringen av Knivstas översiktsplan”. Utredningen bifogas nu som en inlaga till samrådet. Vi uppskattar att vissa viktiga synpunkter och förslag i vår utredning finns med i förslaget till översiktsplan, men flera skrivningar om landsbygden behöver preciseras och förtydligas för att man ska kunna ta ställning till förslaget och för att Knivsta översiktsplan ska vara vägledande för framtiden. Vi är starkt kritiska mot förslagets ”kopplingar” med bebyggelsestråk mellan tätorterna Knivsta/Alsike och ”Lagga kyrkby”. Vi vill också lyfta fram det vi tycker saknas i förslaget och påpeka motsägelser som bör arbetas bort.

Samrådshandlingarna består av tre delar: Planförslaget (del 1), Knivsta idag (del 2) och Miljökonsekvensbeskrivning (del 3). Våra synpunkter behandlar landsbygden med fokus på Lagga socken. Där inte annat anges avser sidnumreringen Planförslaget (d.v.s. del 1), i vår text kallat förslaget till översiktsplan eller ÖP-förslaget.

 

Terminologin – Knivsta översiktsplan måste vara tydlig

På sid 21 i översiktsplanens del 2 står ”Knivstas landsbygd består av flera mindre tätor­ter där de fyra största är Husby-Långhundra med omkring 1 100 invånare, Lagga med 1 040 invånare, Vassunda med 940 invånare och Östuna med 670 invånare.” Det som nämns är inte fyra ”tätorter” utan fyra socknar, med alla sina byar. Texten måste ändras.

Landsbygdens bebyggelse växte fram i byar och det område inom vilka människor sökte sig till en viss kyrka fick benämningen socken med kyrkans namn. Numera har ”socken” ingen

                                                             1

administrativ betydelse, men den geografiska uppdelningen av landskapet och dess invånare finns kvar som ”församling” inom kyrkan och används i t.ex. statens befolkningsstatistik och uppdelning i valkretsar. Och framförallt finns den kvar i folks känsla för sin bygd: man är Laggabo eller Östunabo o.s.v. I en tidigare version av förslaget till översiktsplan användes det mindre lyckade ordet ”landsbygdsort” för socknarna eller deras kyrkbyar. I det förslag som nu finns till samråd (i fortsättningen kallat ÖP-förslaget) har ordet ”landsbygdsort” tagits bort och på många ställen ersatts av ”kyrkby”. Det blev inte heller bra eftersom det skapar otydlighet. Det är oklart om t.ex. ”Lagga kyrkby” betyder kyrkbyn med sina ca 70 invånare eller hela Lagga, d.v.s. Lagga socken med sina 1050 invånare. Dessutom finns det bara två egentliga kyrkbyar i kommunen, Lagga och Husby-Långhundra kyrkbyar. Områdena kring Vassunda och Östuna kyrkor är inte kyrkbyar, och byn Spakbacken har ingen kyrka. Skrivningen ”Kyrkbyarna Vassunda, Lagga och Östuna/Spakbacken” är otydlig och missvisande.

Förslag:

  1. Använd bara ordet ”kyrkby” där det är korrekt, d.v.s för Lagga och Husby-Långhundra kyrkbyar. Använd i övrigt namnen på de byar som avses. Det finns namn på alla byar – använd dem!
  2. Använd ordet socken (eventuellt församling) när det avser hela socknen med alla dess byar, alltså t.ex. ”Lagga socken”, eller enbart namnet om det är tydligt att hela socknen avses, d.v.s. ”Lagga”.
  3. Använd ordet ”by” för de byar (”bebyggelsegrupper”) som finns idag. Ändra t.ex. ”befintliga bebyggelsegrupper” på sid 29 till ”befintliga byar”. Byarna är en viktig del av bygdernas karaktär. Vi bor i byar och inte i ”bebyggelsegrupper”.
  4. På sid 14 står två otydliga begrepp ”odlingsmark” och ”pågående jordbruk”, ersätt bägge med ”produktiv jordbruksmark och skogsmark”.

 

Jord- och skogsbruk – grunden för en levande landsbygd

Landskapet och kulturmiljön i kommunen präglas av att jorden och skogen brukats i mer än tusen år. I Lagga finns flera livskraftiga lantbruk som drivs av den yngre generationen. Lantbruksföretagarna satsar på betesdjur, hästverksamhet, växtodling och skogsproduktion. Lantbrukarna bidrar till närproducerad mat, rekreation, en kulturmiljö av högsta klass och skogsprodukter. Ett effektivt skogsbruk är en förutsättning för en av våra viktigaste exportindustrier och för produktion av biomassa. Eftersom regeringens mål är att Sverige skall ha fossilfria transporter år 2030 och då vara utsläppsneutralt avseende koldioxid, samt att den svenska livsmedelsproduktionen skall öka, måste ”Knivsta kommuns översiktsplan 2035 med utblick mot 2050” slå vakt om betesmark, åkermark och produktiv skogsmark. Knivsta strävar efter att fasa ut fossila bränslen för uppvärmning (sid 49) vilket är ytterligare ett skäl till att spara skog för bioenergiproduktion. 

I ÖP-förslaget finns viktiga skrivningar som lyfter fram värdet av lantbruket och jordbruks- och skogsmarken när det uppkommer intressekonflikter (sid 14 och 27), men det finns också skrivningar som verkar i motsatt riktning. I följande citat finns båda i samma stycke:

                                                            2

”Knivsta kommun är positiv till verksamheter på landsbygden, så länge detta sker med hänsyn till befintliga bostäder och framtida intressen kring bo­stadsutveckling. Vid konflikter mellan ny planerad bebyggelse och befintliga verksamheter eller pågå­ende jordbruk ska kommunen väga tungt möjlighe­ten av utveckling av de areella näringarna som jord- och skogsbruk samt möjligheten att fortsatta bedriva verksamhet som bidrar till en levande landsbygd.” (ÖP-förslaget sid 14)

Den andra meningen i citatet är utmärkt, men den första meningen kan tolkas som att en lantbrukare inte får bedriva djurhållning om det påverkar framtida intressen kring bostadsbyggande. Det skulle t.ex. kunna innebära restriktioner för djurhållning runt områden som utpekas som ”utvecklingsområden”, t.ex. Lagga kyrkby. Förslag: Ta bort den första meningen.

ÖP-förslagets text om mark som inte ska användas för bebyggelse (sid 27 och 30) är bra, men inte tillräcklig.

Förslag: Förstärk texten med citat ur den lag som vi har att rätta oss efter, Miljöbalken kapitel 3, §4, t.ex. i en textruta:

”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk.” (Miljöbalken kapitel 3, §4)

Vi föreslår följande tillägg på sid 30, andra spalten femte raden:

”Lämplig mark att bygga på är impediment, förbuskad betesmark som ligger vid allmän väg samt åkermark med odlingshinder.”(vårt förslag)

På sid 31 anges hur kommunen prövar ny bebyggelse på landsbygden. Här saknas hänsyn till jordbruksmark och skogsmark i enlighet med Miljöbalken 3:4.

Förslag: Lägg till ”jordbruksmark och skogsmark” som en av faktorerna. Gör samma tillägg på sid 27, första spalten i punktlistan i meningen ”Vid planering…”, och på sid 28, spalt 2 första stycket i meningen ”Vid planering…”.

 

Kulturmiljö - landskapsbild

Som framhålls i Miljökonsekvensbeskrivningen (sid 14) är gränserna för riksintressen ”väldefinierade på en karta, men i verkligheten finns ingen tydlig gräns mellan skyddsvärda och mindre skyddsvärda miljöer.”

Vi föreslår därför att ordet ”intill” läggas före ordet ”riksintresse” på flera ställen i ÖPn:

I punktlistan på sid 31 vad gäller krav på detaljplan: ”I områden som är lokaliserade inom och intill riksintres­seområden..”

på sid 54 spalt 1 sista stycket vad gäller planering:  ..”ska kommunen kontrollera om planeringsområdet befinner sig i eller intill något av de utpe­kade områdena för riksintressen.”

                                                           3

på sid 54 spalt 3: ”Inom och intill riksintresseområden för kulturmiljövård ska höga krav ställas på planering..”

Vid planering av bebyggelse måste stor hänsyn tas till landskapsbilden. Uppsala kommun, som Knivsta tillhörde fram till 2003, skriver om Storåns dalgång i sin naturvårdsinventering av Lagga socken:

 ”Dalgången är osedvanligt sårbar för dåligt miljöanpassade nya landskapsinslag, detta inte minst mot bakgrund av att den hittills nästan alltigenom varit präglad av sin speciella landskapsstruktur och sin rikedom även på mer specifika natur- och kulturvärden och att så gott som hela landskapet ligger så öppet från landsvägarna …. Dalgången är i ovanligt hög grad förtjänt av något slags ’landskapsskyddsförordnande’ ” (Uppsala kommun 1996).

I ÖP-förslaget anges kort att hänsyn ska tas till landskapsbilden vid planering av bostäder och verksamheter (i tre nästan identiska meningar sid 14, 27 och 28). På vilket sätt ska denna hänsyn tas? Det saknas helt kommentarer och förklaring till begreppet ”landskapsbild”.

Förslag: Beskriv inledningsvis vad det som är värdefullt och ska skyddas i landskapsbilden i olika delar av kommunens landsbygd. Lyft fram t.ex. värdet av obrutna skogsbryn längs dalgångarna, av orörda åkerholmar och värdet av siktlinjer i landskapet. Se utmärkt text om Landskapsbild i Knivstas nu gällande översiktsplan från 2005, sid 52-56.

 

Försiktig utbyggnad i Lagga socken

Bebyggelsebilden i Lagga domineras idag av de gamla byarna längs dalgångarnas sidor, med nybyggnation i form av viss förtätning och försiktig utvidgning samt enstaka friliggande villor eller mindre grupper av villor. Tack vare att nybyggnationen har varit måttligt stor och skett gradvis, till stor del i anslutning till befintliga byar, har bygdens karaktär bevarats. Vi menar att framtida nybyggnation bör följa denna princip och att större exploateringar ska undvikas. Större bebyggelsegrupper inom kommunen i sin helhet bör läggas i anslutning till järnvägsstationer och stora vägar.

En av översiktsplanens viktigaste punkter är att ange områden som är lämpliga för bebyggelse och principer för hur bebyggelsen ska placeras i landskapet för att ”det ska bli en bra helhet och en hållbar utveckling” (Boverket).

Översiktsplaneförslagets text om utveckling på landsbygden är alltför översiktlig för att uppfylla denna intention. De fyra landsbygdssocknarna (Husby-Långhundra, Lagga, Vassunda och Östuna) och de två tätorternas landsbygd (Knivsta och Alsike landsbygder) är olika. Det behövs allmänna principer för byggande, vilket ÖP-förslagets kapitel 5 ger, men det behövs också konkreta förslag utgående från socknarnas olika förutsättningar. Texten om landsbygdssocknarna i del 2 sid 21 är alltför kortfattad. Som underlag för översiktsplanen måste det finnas information om bl.a. nuvarande befolkningstillväxt och pågående bostadsbyggande och planprocesser.

Förslag: Utveckla beskrivningen av socknarna i översiktsplanens del 2 (inklusive Knivsta sockens landsbygd som nu saknas helt) och använd denna information som underlag till text om (översiktliga) planer för de olika socknarna i del 1, socken för socken. I beskrivningen bör ingå uppgifter om befolkningstillväxt och statistik, t.ex. för de senaste

                                                             4

fem åren, över antal bygglov för bostäder och verksamheter samt information om givna planbesked och var planprocesser pågår.

ÖP-förslaget skriver i kapitlet ”Läsanvisning till planförslagets kartor” (sid 6):

”Vid utveckling på landsbygden prioriteras Vassunda, Lagga, Östu­na/Spakbacken och Husby-Långhundra. Ortsmar­keringen på kartan är schematisk, den markerar inte specifika platser inom orten.”

Kommentar: Detta är kommunens fyra landsortssocknar, d.v.s. det står att alla landsortssocknar prioriteras, vilket knappast anger en prioritering. Texten är ett exempel på otydlighet.

På sid 14 står: ”Vid utveckling av bostadsbebyggelse på landsbyg­den prioriteras följande kyrkbyar: Vassunda, Lagga, Östuna/Spakbacken.”

och bl.a. på sid 27: ”Vid utveckling av bostadsbebyggelse på landsbygden prioriteras Vassunda, Lagga samt Östuna/Spakbacken.”

Kommentar: Avses socknarna eller ”kyrkbyarna”? Skriv vilka byar, eller grupper av byar, som prioriteras. (Se tidigare kommentarer om terminologin.)

I kartan sid 7 anges Lagga, Vassunda och Östuna/Spakbacken som ”utvecklingsområde för bebyggelse”.

Kommentar 1: Ska detta för Laggas del tolkas som att Lagga kyrkby är ett utvecklingsområde för bebyggelse? Eller är det Lagga kyrkby + kringliggande byar? Eller hela Lagga socken?

Kommentar 2: Vad gäller Lagga kyrkby är kvoten för byggande redan fylld genom det planbesked som finns sedan 2013. Vi föreslår att följande text läggs in på lämpligt ställe i del 1:

”I Lagga kyrkby pågår en planprocess för nybyggnad av 20-30 bostäder (positivt planbesked gavs 2013 ’under förutsättning att exploatören löser VA-frågan’). Ett mål för detaljplanearbetet ska vara att det skapas ett varierat boende som gör det möjligt för äldre att bo kvar i bygden och ger förutsättningar för ungas bosättning. Övrig utbyggnad i Lagga socken skall ske gradvis i form av enstaka hus eller små grupper av hus i befintliga byar eller på annan mark där bebyggelse inte försvårar för jord- eller skogsbruk. Möjligheten att lösa avloppsfrågan för nybyggnationer med kretsloppsanpassade lösningar ska undersökas.” (vårt förslag)

Kommentar 3: Om ”utvecklingsområde” betyder ”lämpligt område för bostadsbyggande” måste det kvantifieras. Ungefär hur många bostäder anses lämpligt att bygga i de olika områden som utpekas och vad handlar det om för tidsperspektiv? Utan kvantifiering kan vi medborgare inte ta ställning till ÖP-förslaget när det ställs ut för synpunkter i höst. Och utan kvantifiering finns det ingen gräns uppåt. Byggandet kan bli hur stort som helst utan att medföra avsteg från översiktsplanen.

I ÖP-förslaget sid 27 står ”Ny bostadsbebyggelse på landsbygden ska i första hand lokaliseras i närheten av kollektivtrafik, koncentreras till vissa nya och befintliga bebyggelsegrupper, ha bra tillgång till teknisk försörjning samt anslutning till kommunalt VA.” (Vår kommentar: här gäller det nya och befintliga byar)

                                                            5

på sid 29 ”Ny bostads­bebyggelse på landsbygden ska i första hand lokali­seras i närheten av kollektivtrafik och koncentreras till befintliga bebyggelsegrupper.” (Vår kommentar: här gäller det befintliga byar)

och på sid 11 ”En del kommer även att byggas i kyrkbyar som Lagga, Vassunda och Spakbacken/Östuna. Enstaka hus kommer att kunna byggas utanför kommunens tätorter och kyrkbyar.” (Vår kommentar: här är det inte fråga om bebyggelsegrupper utanför nuvarande byar)

Kommentar 1: De tre citaten är exempel på motsägelser i ÖP-förslaget.

Kommentar 2: Citatet på sid 27 öppnar för nya bebyggelsegrupper av okänd storlek. Skrivningen innebär inget hinder för villamattor av den typ som söktes för i Kyrkskogen i Lagga 2016, och som avslogs av Kommunstyrelsen.

Förslag: stryk ”nya” eller ange ungefärlig storlek.

På sid 6 i ÖP-förslaget skrivs

”På sikt ska kopp­lingen mellan tätorterna och de markerade kyrkbyarna stärkas. Det görs genom de stråk som är markerade som streckade pilar på kartan. Det kan t.ex. handla om ny bebyggelse, kollektivtrafikutbyggnad och nya cykelstråk.”

och på sid 11 ”På sikt kommer även en del av byggnationerna att ske längs stråk mellan de två centralorterna och kyrkbyarnas centrala delar.”

Kommentar: Bebyggelsen på Knivstas landsbygd är historiskt organiserad i sammanhållna byar, avskilda från varandra. Den strukturen utgör en viktig del av kulturlandskapet. Att skapa ny bebyggelse i ”stråk” är ett bandstadstänkande som går helt emot det som sägs på andra ställen i ÖP-förslaget, t.ex. att ”Den tillkommande bostadsbebyggelsen ska ta till vara på områdenas specifika förutsättningar och anpassas till ortens struktur, karaktär och skala” (sid 14 och 30), de många skrivningarna om ”bevarande av kulturmiljön” (sid 14, 27 och 28), att ”landsbygdskaraktären och kulturlandskapets kvaliteter bevaras för framtida generationer” (sid 28) och att ” Kulturlandskapet i sin helhet bör betraktas som en strategisk resurs.” (sid 44)

För Laggas del kan den rosa pilen på kartan sid 7, som enligt kartförklaring och text symboliserar ”kopplingar mellan utvecklingsområden med bebyggelse och kommunikationer”, vara rimlig vad gäller kommunikationer (busstrafik och cykelväg), men den är helt orimlig vad gäller bebyggelse. Att korsa Storåns dalgång via Väsby bro (eller via den andra bron, Örby bro) med stråk av bebyggelse som går vidare mot kyrkbyn vore ett fullständigt brott mot ÖP-förslagets ord om jordbruksmark, kulturmiljö och vad vi ska lämna till framtida generationer. All obebyggd mark längs denna vägsträcka är åkermark och området är av riksintresse för kulturminnesvård. Att pilen överhuvudtaget kommit med i ÖP-förslaget visar vikten hos det tidigare citatet från Uppsala kommuns naturvårdsinventering: ”Dalgången är i ovanligt hög grad förtjänt av något slags landskapsskyddsförordnande” (Uppsala kommun 1996).

Förslag: Ta bort pilen mot Lagga kyrkby. Bedöm om planförslagets övriga pilar ska vara kvar eller tas bort.

                                                              6

Befolkningsutvecklingen i kommunen

I kapitlet om kommunens befolkningsutveckling redovisas enkla räkneexempel på hur befolkningens storlek ökar vid olika procentuell ökning per år. Texten saknar analys av de siffror som redovisas. Vad är önskvärt? Hur stor ökning behövs för en god utveckling av kommunen? Hur stor ökning klarar kommunen av? Vad gäller för tätorterna och vad gäller för landsbygden?

Förslag: Redovisa argument för och emot de olika scenarierna och motivera det önskvärda och vad det får för konsekvenser för planeringen av tätorter och landsbygd.

Förslag : Komplettera texten om befolkning i del 2 med statistik över de senaste årens befolkningsutveckling, separat för de olika socknarna (församlingarna). Sådan statistik är ett viktigt underlag för planeringen.

 

Tydliga kartor behövs

Översiktsplanen ska redovisa avsedd användning av mark- och vattenområden (Boverket). För planering av t.ex. bebyggelse och verksamheter behövs kartor som tydligt visar vad som gäller för kommunens mark. I översiktsplaen från 2005 finns sådana kartor i stort format. De visar olika typer av förordnanden (riksintressen, områdesbestämmelser m.m.) och hur kommunen med översiktsplanen avser att marken ska användas. De kartor som finns i samrådshandlingarna är alltför otydliga för att kunna användas för att se vad som gäller för ett visst markområde.

Förslag: Gör stora detaljerade kartor av samma goda kvalitet som de som finns i nu gällande översiktsplanen från 2005.

 

För Lagga Hembygds- och Fornminnesförening[1]

 

Allan Rodhe

Ordförande

 

 

 

 

Citerade källor:

Uppsala kommun 1996. Naturvårdsinventering av Uppsala kommun 1988-1996. Lagga socken. Park&Natur Rapport 19/40 Uppsala

Boverkets hemsida



[1] Lagga Hembygds- och Fornminnesförening bildades 1946 och har idag 210 medlemmar

                                                            7