Väsby kvarn Lagga

Välkommen till Väsby kvarn Lagga


Kvarnen är en så kallad hättkvarn eller Holländare. När man ska mala spänner man ut seglen på vingarna och vrider kvarnens översta del, hättan, så att vinden når vingarna framifrån. (På de mindre stolpkvarnarna eller stubbkvarnarna, som är vanliga på Öland, vrider man han hela kvarnhuset för att rikta vingarna mot vinden.) Varje vinges segel är 16 m2, så den sammanlagda segelytan blir 64 m2. Det är mäktigt när vingarna snurrar med full fart, ett varv på omkring 4 sekunder.

Kvarnen har tre våningar över bottenvåningen. På den översta går drivaxlen från vingarna till ett stort kugghjul som griper tag i kvarndrevet som för kraften ner genom kvarnens alla våningar med hjälp av den vertikala hjärtstocken som roterar i kvarnhusets mitt. Längst ner på hjärtstocken, på bottenvåningen, sitter det kugghjul som driver kvarnstenarna och diverse olika maskiner i kvarnen.

Malningen sker en trappa upp där det finns två stenpar med en stillastående undre sten och en roterande övre sten (löparen). Säckarna med säden som ska malas (mälden) hissas upp till våningen över med en säckhiss, som drivs av vindkraften. Därifrån hälls mälden ner genom luckor i golvet så att den rinner in och mals mellan stenarna i våningen under. På bottenvåningen siktas det som malts och vi får mjöl i en säck och kli i en annan.

Kvarnen byggdes 1876 åt Johan Eriksson som var arrendator på Väsby gård här nedanför och som blev den förste mjölnaren. En senare mjölnare hette Lundwall. År 1914 övertogs kvarnen av August Karlsson som även var smed. Han bodde med sin hustru Anna i Kvarnstugan som flyttats hit från Säby 1904. Den siste mjölnaren, Birger Jansson, köpte kvarnen 1930 och drev verksamheten fram till 1946.

Det är en så kallad tullkvarn, vilket innebär att man mot ersättning (tull) malde åt bönderna i trakten, till stor del var det foder åt djuren. Verksamheten var troligen störst under 1920-talet, sedan började de större gårdarna mala själva. Dessutom fick man konkurrens av en ångkvarn (senare eldriven) i Morstena, på andra sidan dalgången.

För att minska beroendet av vinden skaffade man tidigt hjälpmotor. En fotogenmotor på 18 hästkrafter installerades 1909. Den ersattes år 1922 av en råoljemotor på 33 hästkrafter av märket Gamma, tillverkad av Vagn- och maskinfabriksaktiebolaget i Falun. Den står i det lilla huset invid kvarnen och kan driva kvarnen via en rem. Lindriften bakom maskinhuset har drivit en pump vid kullens fot, som pumpade upp kylvatten till motorn från en källa. Vi hoppas kunna restaurera denna anordning så småningom.

När kvarnverksamheten lades ner 1946 såldes kvarnen till två enköpingsbor som planerade att flytta den till Enköping där den skulle bli ett kafé. Men Laggaborna ville ha kvar kvarnen! De bildade snabbt en hembygdsförening och med insamlade pengar och stöd av Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet kunde de köpa kvarnen och de andra byggnaderna på Kvarnbacken. Underhåll och renovering av kvarnen har sedan bildandet varit en viktig del av hembygdsföreningens verksamhet. Kvarnen fick nytt spåntak 1996 och året därpå sattes de nya vingarna upp. Renovering av motor och kvarnmaskineri pågår steg för steg. Nu kan vi åter mala mjöl av vete från Laggas åkrar!