Lagga i översiksplanen

Angående revidering av översiktsplanen för Knivsta kommun

Lagga Hembygds- och Fornminnesförening vill med denna utredning fortsätta den diskussion som uppstod inför planerna på en större exploatering av Kyrkskogen i Lagga. Frågan engagerade många i bygden, vilket bland annat manifesterades under det möte ”Hur vill vi att framtidens Lagga ska se ut?” som hembygdsföreningen arrangerade med SUNs presidium och andra inbjudna politiker den 14 juni. 

 Som ett bidrag till arbetet med översiktsplanen vill vi lyfta fram vår bygds värde och ge förslag på en långsiktigt hållbar utveckling av bygden. Synpunkter har inhämtats bl.a. vid öppna möten, möten med lantbruksföretagare, enskilda träffar och från facebook-gruppen "Laggabor". 

 Vi önskar att den reviderade översiktsplanen slår fast att utvecklingen i Lagga socken ska ske med respekt för kulturmiljön och med stöd för ett livskraftigt jord- och skogsbruk. Det är en tillgång för hela Knivsta kommun att Lagga förblir en vacker och levande jordbruksmiljö som uppskattas av många människor! 

 För Lagga Hembygds- och Fornminnesförening

 Allan Rodhe   ordförande

Om du vill ha "Lagga i översiktplanen" som pdf-fil, kontakta

allan.rodhe@gmail.com


 

Lagga i översiktsplanen

Utredning och förslag inför revideringen av

Knivstas översiktsplan, november 2016

 

Lagga Hembygds- och Fornminnesförening

Laggas framtid på skridskor mittemot skolan

 


 

INNEHÅLL

 

1. Lagga – en kulturbygd................................................................. 3

2. En levande landsbygd.................................................................. 3

   2.1 Lantbruksföretagarna – viktiga för framtiden................................... 4

   2.2 Skolan............................................................................... 4

   Lagga förskola, skola och fritidshem.................................................. 4

   Starten på undervisningen börjar i förskolan......................................... 5

   Hur kan vi bättre lyfta fram Lagga skola och fritidshems stora potential?......... 5

  2.3 Samhällsservice...................................................................... 6

  2.4 Sociala mötesplatser................................................................. 7

 

3. Försiktig utbyggnad..................................................................... 8

  3.1 Lokal VA-försörjning................................................................. 9

  3.2 Vägnätet – en del av kulturmiljön................................................... 9

  Vägen går genom Lagga skola.......................................................... 10

  3.3 Barnperspektivet..................................................................... 11

 

4. De nationella miljökvalitetsmålen...................................................... 11

  4.1 Ett rikt odlingslandskap.............................................................. 12

  4.2 Levande skogar....................................................................... 12

  4.3 Ett rikt växt- och djurliv............................................................. 13

     Biotopskydd............................................................................. 13

  4.4 Begränsad klimatpåverkan........................................................... 14

5. Slutsats................................................................................... 14

 

Källor......................................................................................... 15

Karta över Lagga socken................................................................... 15

 

Denna utredning är framtagen av en arbetsgrupp för Lagga Hembygds- och Fornminnesförening som bestått av

Inga-Britt Danielsson, Ola Eckerdal, Torkel Ekman, Marianne Jensen Waern, Allan Rodhe, och Tore Sjöqvist. Kapitlet om skolan har utarbetats av en grupp under ledning av Marianne Wass.

                                                              2


 

Bakgrund

Våren 2016 visade det sig att den nya ägaren till kyrkans skogsskifte i Lagga avsåg att bygga ett villasamhälle med ca 180 villor i skogen. Med en så stor nybebyggelse skulle mycket av karaktären hos vår bygd hotas eller gå förlorad och många laggabor kom att engagera sig i motstånd mot byggplanerna och i en diskussion om hur vi tänker oss framtidens Lagga. Opinionen mot byggplanerna var stark och planerna på bygget stoppades till slut av Kommunstyrelsen. Vi vill nu fortsätta diskussionen om bygdens framtid som ett bidrag till den pågående revideringen av översiktsplanen. Vi hoppas att de synpunkter och förslag som läggs fram på dessa sidor kan medverka till att översiktsplanen anger riktlinjer för en hållbar utveckling av bygden som i stora drag överensstämmer med laggabornas och övriga kommuninvånares önskan.

1. Lagga – en kulturbygd

Lagga har bebotts sedan urminnes tider vilket de nio 1000-åriga runstenarna vittnar om. Kyrkan invigdes omkring år 1300. Under medeltiden samlades svearna vid Mora äng i Lagga för att välja kung! Laggabygden är framvuxen kring Storåns dalgång som är en del av den forntida skeppsleden Långhundraleden mellan Uppsala och Saltsjön. Detta odlingslandskap är av riksintresse för kulturmiljövården. Det innebär att det är av sådan vikt att hela riket anses ha glädje av det och att det skall skyddas och vårdas för framtiden. I Länsstyrelsens förklaring till riksintresset poängteras fornminnen, odlingslandskapet, bymiljöerna, herrgårdsmiljöerna och byggnaderna från 1700- och 1800-talen. Lagga socken är en levande kulturskatt som hela Knivsta och Uppsalaborna kan glädjas åt!

Den medeltida kyrkan har en väl bevarad exteriör och vackra takmålningar från 1400-talet av Albertus Pictors skola. På kyrkogården står en staty av Sveriges mest internationellt kände skulptör Carl Milles. Statyn är rest till minne av Milles mor Valborg som är begravd på kyrkogården. Carl Milles är född på Örby i Lagga och återkom under hela sitt liv till bygden. Intill kyrkan ligger Gamla Prästgården byggd i senkarolinsk stil kring omkring år 1700. I ett av rummen finns väggmålningar från samma tid. Det är en av Sveriges äldsta bevarade prästgårdar och tillsammans med den kringbyggda gårdsplanen bildar den en kulturhistoriskt mycket värdefull miljö. Lagga har två herrgårdar, Örby och Kasby på var sin sida om kyrkbyn. Herrgårdarnas nuvarande mangårdsbyggnader är båda från mitten av 1700-talet. Örby gård utgör en väl sammanhållen herrgårdsmiljö med ett flertal ekonomibyggnader och de tidstypiska torpen Andershov, Nyborg och Gustavsberg, från 1700- och 1800-talen med hävdade beten. Kasby säteri ägdes under 1500-talet av Gustav Vasa. Under 1700-talet hade Kasby 14 torp, och många av deras namn finns kvar i hus och gårdar där torpen legat.

2. En levande landsbygd

Lagga socken är en tätortsnära, levande landsbygd i en expansiv storstadsregion. Trots närheten till Uppsala – Arlanda – Stockholm har landsbygdskaraktären bevarats och även om jordbruket i ekonomisk mening berör en liten del av invånarna är det en utpräglad jordbruksbygd. Vi menar att översiktsplaneringen kan göras så att Lagga, och kommunens övriga landsbygdssocknar, även i fortsättningen blir bra platser för boende och verksamheter i samklang med de växande tätorterna Knivsta och Alsike, samtidigt som landsbygdskaraktären och kulturlandskapets kvaliteter bevaras för framtida generationer.

Förutsättningar för att Lagga även i fortsättningen ska vara en levande landsbygd är att det finns ett livskraftigt jord- och skogsbruk, att det finns befolkningsunderlag för samhällsservice på den nivå som krävs, att det finns lokala verksamheter och att det finns mötesplatser som möjliggör social sammanhållning. Dessa förutsättningar finns idag och vi tror att översiktsplaneringen kan göras så att de kommer att finnas även i framtiden.

                                                         3


 

2.1 Lantbruksföretagarna – viktiga för framtiden

Det råder stor enighet bland lantbrukarna om hur Laggabygden skall utvecklas och man har tillskrivit kommunstyrelsen (september 2016) om de negativa konsekvenserna av stor villabebyggelse på landsbygden.

Lantbruksföretagarna i Lagga satsar framåt och den unga generationen har tagit över flera gårdar. Det satsas på betesdjur, hästverksamhet, växtodling och skogsproduktion. Därmed bidrar man till närproducerad mat och ökad biologisk mångfald. Lantbrukarna producerar skog vilket är en hörnpelare i Sveriges export. Skogsproduktion möjliggör ett fossilfritt samhälle genom framställning av biomassa. Ett öppet odlingslandskap är en förutsättning för att Laggabygden ska fortsätta att vara en kulturmiljö av högsta klass. Ett ekonomiskt uthålligt lantbruk måste ses positivt och ha stöd i kommunen. Lantbruksföretagarna möjliggör att hålla riksintresset Långhundraleden öppet genom ett modernt lantbruk.

I den gällande översiktsplanen anges att skogen i Lagga är avsedd för skogsproduktion, rekreation och kulturmiljön. Det är viktigt eftersom skogsbruk kräver lång planering och framförhållning – ett träd tar 80-90 år för att bli fullvuxet. Den kommunala planeringen måste också vara långsiktig och se till helheten samt gynna livsmedelsproduktionen. Lantbruksföretagarna är inte negativa till en ökad inflyttning i socknen. De ser gärna att byarna växer under förutsättning att företagen inte missgynnas. Däremot medför en stor villabebyggelse oftast en konflikt med jordbruket.

 Lämpliga platser att bygga på är impediment och förbuskad betesmark som ligger vid allmän väg av god standard samt åkermark med odlingshinder. Helt olämpligt är att bygga på bra åkermark och produktiv skogsmark samt intill beten. Man skall inte heller bygga insprängt i sammanhängande skog.

Lantbruksföretagarna är positiva till en diskussion med kommunen inför revisionen av översiktsplanen.

 

2.2 Skolan

Lagga förskola, skola och fritidshem

I mitten av Lagga kyrkby ligger skolan och den har funnits på samma plats i mer än 200 år. Lagga skola är en F-6 skola, d.v.s. den har klasser från förskoleklass till årskurs 6. Skolan och förskolan utgör navet i Lagga och spelar en stor roll för att bygden känns levande. Det är här man möts och pratas vid. Det är här mycket av den gemenskap och trygghet som vi Laggabor upplever byggs. Byskolor som denna bidrar till landsbygdens attraktivitet och fortsatta utveckling.

I våra möten med politiker har det svikande elevantalet och ekonomin för Lagga skola ofta lyfts fram som ett stort problem som endast kan lösas genom en omfattande nybebyggelse. Vi saknar en ordentlig analys från politik och tjänstemän av varför elevantalet är så lågt trots att många nya Laggabor flyttat in. Vi tycker också att det saknas förslag till hur man konkret kan arbeta för att vända denna trend. Vi vill med detta inlägg lyfta några frågor vi tror att man med relativt små insatser kan

arbeta med för att locka fler elever till Lagga skola. Att bygga nya skolor är dyrt och det borde vara av kommunekonomiskt intresse att göra en ordentlig analys av hur man på ett ändamålsenligt sätt kan fylla de skollokaler som redan finns idag.

Lagga skola har idag 88 elever men i upptagningsområdet finns 132 skolbarn. Det betyder att ca en tredjedel av eleverna har valt en annan skola[1]. För att få ekonomin i balans krävs i dagsläget ytterligare 10 elever men skolan har, enligt rektor Kerstin Eskhult, plats för 130 – 140 elever. Vi tror att orsakerna till att Lagga skola tappar elever är flera och att möjligheterna att öka skolans attraktionskraft därför är många.

 

[1] Elever med tillhörighet till Lagga skola som valt andra skolor. Skolor i Knivsta: Åk (årskurs) F = 4, Åk1 = 9, Åk2 = 4,Åk3 = 5, Åk4 = 2, Åk5 = 5, Åk6 = 5. I Uppsala: ÅkF = 2, Åk1 = 1, Åk5 = 1, Åk6 = 6.

                                                               4


 

Starten på undervisningen börjar i förskolan

Det finns idag 110 barn födda 2011 – 2016 i Lagga och Östuna. Förskolan i Lagga, Laggagubben, är idag fullbelagd. Här går 24 barn och många står i kö. I Lagga finns även en grupp dagbarnvårdare, Laggas trollsvansar. De tar emot ytterligare 28 barn. Det saknas alltså förskoleplatser lokalt. Vi tror att en del av förklaringen går att finna här. Har man väl börjat en förskola i Knivsta eller Uppsala och fått vänner där är sannolikheten stor att man även fortsätter skolan där. Arbetspendlar dessutom föräldrarna till dessa orter är steget sedan inte så stort att ta.

Förskolan Laggagubben har under senare år dragits med många personalbyten. Detta har haft en negativ inverkan på verksamheten och kanske även på hur man ser på det framtida skolvalet. Problemet har nu på allvar adresserats och åtgärder har satts in i samverkan med föräldrarna. Vi har stora förhoppningar att personalsituationen kommer att stabiliseras. Hög kvalité i förskolan ökar chanserna att barnen även fortsätter i Lagga skola.

Vi tror att det för skolans framtid även är viktigt att förskoleplatserna utökas.  Att aktivt uppmuntra till att fler startar familjedaghem skulle även det kunna vara ett resurseffektivt sätt att hjälpa till att balansera bristen på lokal förskoleverksamhet.

Hur kan vi bättre lyfta fram Lagga skola och fritidshems stora potential?

Lagga skola är en mycket omtyckt skola. I år nominerades både fritidsteamet och skolans idrottslärare Linda Kieback Sellberg till Knivstas pedagogiska pris. Skolan har idag en stabil lärarsituation, bra resultat på nationella prov och en trivselenkät som visar på en trygg skola med god trivsel.

När vi pratat med föräldrar, vars barn bytt skola, handlar det bland annat om elevernas oro att inte kunna komma in på den skola man vill gå i årskurs 7. Några populära skolor i Uppsala är redan i dag årskurs 6-9 - skolor. Att flera elever redan i årskurs 5 eller 6 väljer en annan skola kan bero på detta. Anledningarna till att man väljer en annan skola kan var många, såsom speciell inriktning på skolor eller läget på skolan i förhållande till var man bor. En annan anledning kan vara synen på en F-6 skola och möjligheten att komma in på önskat högstadium. Skulle det underlätta för barn och personalbemanning om skolan var en F-5 skola? Skulle det öka möjligheterna för en större förskola? I en analys av Lagga förskola och skola skulle dessa frågor behöva undersökas.

Lagga skola, förskola och fritidshem har stora möjligheter att lyfta fram sin särart och utveckla en djur-, natur- och hälsoprofil. Skolan ligger mitt i ett fantastiskt natur- och kulturlandskap, med levande lantbruk med djurhållning och växtodling, ridskolor och ett aktivt föreningsliv. Knivsta naturskola har sin bas ute vid Eda lägergård och finns inom cykelavstånd. Redan idag använder pedagogerna i viss utsträckning den nära utemiljön kring Lagga skola i undervisningen och arbetar tematiskt. På fritids jobbar man t.ex. med friluftsliv och odling. Vi menar att det finns goda 

förutsättningar att utveckla detta arbete och stora möjligheter att hitta nya spännande samarbeten med markägare och andra lokala aktörer. 

Att profilera en landsbygdsskola kan vara ett framgångsrikt sätt att öka dess attraktionskraft. I Hållnäs skola i Tierps kommun, där man idag har allt för få elever, arbetar man just nu för att locka nya elever genom att utveckla skolan med inriktning på natur, friluftsliv, rörelse och hälsa. Undervisningen inomhus varvas med kortare undervisnings- och rörelsepass ute och en gång i veckan sker nästan all undervisning tematiskt ute i naturen intill skolan. Teoretiska och praktiska ämnen vävs ihop till en helhet och stort fokus läggs på samarbete och rörelse. Klasserna turas om att laga mat ute till resten av skolan. Responsen hos elever och föräldrar har varit mycket positiv.

Att använda sig av utemiljön och samverka med det omgivande samhället i undervisningen medför inte bara att bygden stärks. Att få frisk luft och kunna röra på sig mer under skoldagen har även stora pedagogiska fördelar och hälsovinster. I läroplanerna för förskola och skola finns flera mål med inriktning mot natur, kultur och hälsa[2]. I arbetet med att nå målen finns stora möjligheter att utforska naturen i sammanhang med matematik, språk, naturkunskap och IT.

Vi ser mycket ljust på Lagga skolas framtid och hoppas att vi gemensamt kan verka för att stärka vår skolas attraktionskraft. Viktigt är att praktiska frågor som skolskjutsar fungerar bra för landsbygdsskolorna. Vi behöver arbeta tillsammans för lyfta fram och utveckla vår skola. Alla behövs för att vi ska lyckas: lärare och föräldrar, politiker, tjänstemän och andra boende i Lagga.


[2] Läroplan för förskola 1998, reviderad 2016

-utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

-utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

-känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för  andra kulturer

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, reviderad 2016

-har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

-har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

-kan använda kunskaper från  de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområden för vidare studier, i samhällslivet och vardagslivet.

                                                                   

                                                                   5


 

2.3 Samhällsservice

Lagga landsbygd har mindre behov vad gäller lokal samhällsservice och lokala arbetsplatser än landsbygden i t.ex. Västerbottens glesbefolkade inland. Förutom skolan, lantbruket och många hantverkare finns en företagsby och ett antal mindre arbetsplatser i Lagga, såsom snickeri, vårdhem, bilverkstäder, ridskolor och övrig hästverksamhet. Dessa bidrar alla till att skapa den levande landsbygd som Lagga är idag. Men merparten av invånarna har sina arbeten utanför socknen och det är svårt att tänka sig att det skulle kunna vara på annat sätt. En laggabo når Knivsta eller Uppsala på 15 – 30 minuter och Stockholm på en timme. Resor till tätorternas arbetsplatser, affärer, högstadie- och gymnasieskolor, vårdcentraler, myndigheter, kulturella aktiviteter m.m. är naturliga delar i laggabornas vardagsliv. Viktig samhällsservice som behövs på plats i denna landsbygd är en skola, vägunderhåll, bussförbindelser, VA för större bebyggelsegrupper, hemsjukvård, post och sophämtning. Allt detta finns och utbyggnad av fibernät pågår.

 

För att invånarna i landsbygdssocknarna ska kunna tillgodogöra sig utbudet i Knivsta tätort och kunna ta tåget till arbeten utanför kommunen krävs goda parkeringsmöjligheter i Knivsta. Fritidsaktiviteter och dagliga inköp sker ofta i Knivsta och att det finns parkeringsplatser är viktigt både dag- och kvällstid. Cykelvägar längs våra större vägar (Östunavägen, von Paykulls väg (Marma - Ar) och Alsikevägen (Lagga vägskäl - Alsike) skulle underlätta klimatvänliga och trafiksäkra kommunikationer.


                                                         6


 

2.4 Sociala mötesplatser

Den sociala sammanhållningen är en viktig del av en levande landsbygd. Det måste finnas platser och sammanhang där invånarna kan träffas i vardagsmöten, i föreningar och i större evenemang för hela bygden. En bygd kan definieras som ett område på landsbygden där vi upplever att det finns en gemenskap och samhörighet mellan människor. Den gemenskapen finns i Lagga. Den behöver inte innebära att alla umgås och lär känna varandra, men vi har det gemensamt att vi bor här och tycker om vårt landskap: slätten och skogen och byarna.

Föreningslivet är mycket aktivt och det finns gott om mötesplatser. Förutom skolan, som nämndes ovan, är Kyrkan en viktig mötesplats och ett lokalt kulturcentrum som en mindre grupp besöker ofta och många besöker ibland. Här är en förteckning över kända föreningar Lagga (i bokstavsordning):

-Eda lägergårdsförening, ca 160 medlemmar. Svarar för drift, underhåll och verksamhet vid  Eda lägergård. Uthyrning för lägerverksamhet, naturskola, aktivitetsdagar, äppelfest,  integrationsläger.

-Föreningen Fridhem, ca 90 medlemmar. Syftet är att bevara det gamla missionshuset i Lagga och bidra med kulturell verksamhet för Laggabygden. Arrangerar musik och sångkvällar, Line dance, yoga, ger kurser och föredrag om hantverk, akvarellmålning, bakning, smink, djur och natur m.m.

-Kyrkliga syföreningen, ca 15 medlemmar. Träffas regelbundet i varandras hem, handarbetar och har kafferep. Försäljning och viss diakonal verksamhet för välgörande ändamål i kyrkans regi.

-Lagga Hembygds- och Fornminnesförening, ca 210 medlemmar. Dokumentation och kunskapsspridning om Lagga idag och tidigare, medverkan i utformandet av framtidens Lagga, underhåll av Väsby väderkvarn och Gamla prästgården, årliga evenemang som Musikkafé i Laggagården, Midsommarfirande på Furuvallen (med idrottsföreningen) och Kvarnens dag med Lagga marknad (med Lagga skola).

-Lagga Fältrittklubb, ca 150 medlemmar. Ridklubben bedriver pedagogisk verksamhet där barn och ungdomar lär sig att ta hänsyn till varandra, djuren och naturen. Ridverksamheten anpassas efter ryttarna och grupper finns för personer med olika behov – vuxna, barn och funktionsnedsatta. Tävlingsverksamhet inom olika discipliner och nivåer.

-Lagga Långhundra bollklubb (tillsammans med Husby-Långhundra), ca 230 medlemmar. Barn- och ungdomsfotboll samt seniorfotboll som träning, motion och tävlingsverksamhet. Arrangerar midsommarfirande på Furuvallen (med hembygdsföreningen).

-Laggagården, byggnadsföreningen. Underhåll av och verksamhet i Lagga bygdegård.

-Olunda Ryttarförening, ca 350 medlemmar. Ridklubben bedriver pedagogisk verksamhet där barn och ungdomar lär sig att ta hänsyn till varandra, djuren och naturen. Ridverksamheten anpassas efter ryttarna och grupper finns för personer med olika behov - vuxna, barn och funktionsnedsatta. Tävlingsverksamhet inom olika discipliner och nivåer.

Lagga har åtminstone två musikgrupper som regelbundet framträder för allmänheten, Lagga kyrkokör och Lagga spelmän. Det finns ett flertal lokaler för kurser, musikevenemang och privata fester: Laggagården, Fridhem, Eda lägergård, Milgården och Gamla prästgården (för hembygdsföreningens verksamhet).

En ny och mycket uppskattad mötesplats är de pub-kvällar som sedan några år anordnas i Laggagården av en grupp laggabor. En annan nyhet är konstgalleriet Väsby 33 som öppnades våren 2016.

                                                                     7


 

3. Försiktig utbyggnad

En av översiktsplanens huvudpunkter är att ange områden som är lämpliga för bebyggelse och principer för hur bebyggelsen ska placeras i landskapet för att ”det ska bli en bra helhet och en hållbar utveckling” (Boverket). Bebyggelsebilden i Lagga domineras idag av de gamla byarna längs dalgångens sidor, med nybyggnation i form av viss förtätning och försiktig utvidgning samt enstaka friliggande villor eller mindre grupper av villor. Tack vare att nybyggnationen har varit måttligt stor och skett gradvis, till stor del i anslutning till befintliga byar, har bygdens karaktär bevarats. Vi menar att framtida nybyggnation bör följa denna princip och att större exploateringar ska undvikas. Större bebyggelsegrupper inom kommunen i sin helhet bör läggas i anslutning till järnvägsstationer och stora vägar.

 

Den nu gällande översiktsplanen anger att ny byggnation på landsbygden ska ske i anslutning till samlad bebyggelse och att Lagga kyrkby är lämplig för en begränsad utbyggnad. Vid planering av bebyggelse måste stor hänsyn tas till landskapsbilden. Uppsala kommun, som Knivsta tillhörde fram till 2003, skriver om Storåns dalgång i sin naturvårdsinventering av Lagga socken ”Dalgången är osedvanligt sårbar för dåligt miljöanpassade nya landskapsinslag, detta inte minst mot bakgrund av att den hittills nästan alltigenom varit präglad av sin speciella landskapsstruktur och sin rikedom även på mer specifika natur- och kulturvärden och att så gott som hela landskapet ligger så öppet från landsvägarna” och att ”Dalgången är i ovanligt hög grad förtjänt av något slags ’landskapsskyddsförordnande’ ” (Uppsala kommun 1996). Vi föreslår att kommunens samhällsplanerare/planarkitekt konsulterar Upplandsmuseets expertis i kulturmiljö vid exploatering som indirekt eller direkt kan påverka riksintresset. Upplandsmuseets broschyr ”Bygga på landet”, framtagen i samarbete med bl.a. Knivsta kommun, ger värdefulla råd om hur placeringen och utformningen av ny bebyggelse kan anpassas till kulturlandskapet.

 

Av Knivstas fyra landsbygdssocknar är Lagga den som har störst befolkningsökning. Från 2006 till 2015 växte befolkningen med 11 %. Motsvarande siffror för Vassunda är 10 %, Östuna 5 % och Husby-Långhundra 1,6 % (data från Statistiska centralbyrån).

 

Från januari 2014 till november 2016 har bygglov för 26 bostäder beviljats, d.v.s. ca 9 per år. Det är fler än någon gång tidigare. Kommunen har sedan tidigare en uttalad vilja att samla bebyggelsen i befintliga byar (se Detaljplaneprogram för Lagga Kyrkby, 2013-02-26). Bebyggelsen i byarna kan ökas, men en större villabebyggelse i produktiv skog eller på jordbruksmark skulle förstöra en omistlig kulturmiljö och måste därför undvikas i Lagga. 

 

Som kommenterats i kapitlet om skolan har det framförts att stor nybebyggelse krävs för att ge underlag för skolan. En kraftig ökning av antalet bostäder under en kort tid ger dock en demografisk obalans som kan kräva utbyggnad av skollokaler. När barnen växer upp uppstår brist på elever och ny stor bebyggelse behövs för att fylla skolan och snart har en tätort etablerats. Om Lagga skola är ett attraktivt val skapar den nuvarande utbyggnadstakten goda förutsättningar för att ge Lagga skola ett tillräckligt elevunderlag i framtiden.

                                                                8


 

3.1 Lokal VA-försörjning

Säker tillgång på dricksvatten och möjlighet till god avloppsrening är förutsättningar för nybebyggelse, men utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp (VA) på landsbygden är mycket kostsamt för kommunen, VA-kollektivet och ägare till fastigheter som måste anslutas. I Lagga kyrkby finns en kommunal vattentäkt och ett avloppsreningsverk till vilket ca 13 hushåll, skolan och hembygdsgården är anslutna. Övriga hushåll och verksamheter i Lagga socken har enskilt vatten och avlopp, med ett eller ett fåtal hushåll per anläggning.

Kyrkbyns avloppsreningsverk klarar den utbyggnad som detaljplaneprogrammet anger, men den nuvarande vattentäkten anses inte räcka till. Roslagsvatten har tidigare utrett möjligheten till en lokal vattenförsörjning för kyrkbyn och visat att denna lösning kan komma till stånd till en betydligt lägre kostnad än via överföringsledning från tätorten (se Detaljplaneprogram för Lagga Kyrkby, 2013-02-26).

Teknik för miljövänlig lokal avloppsrening finns idag och den utvecklas kontinuerligt. Med en måttlig ökning av bebyggelsen bör såväl avloppet som färskvattnet i Lagga kunna hanteras lokalt. Ny teknik kan i framtiden möjliggöra lokala slutna kretslopp med återföring av näringsämnen till jordbruket.

3.2 Vägnätet – en del av kulturmiljön

Vägnätet är en viktig del av kulturmiljön. Vägarnas sträckning genom socknen har funnits sedan åtminstone 1700-talet. Vägarna är i stort sett i harmoni med odlingslandskapet och Storåns dalgång. En del vägar går följsamt längs gränsen mot dalgångens skogbevuxna sidor, med fri sikt över lerslätten. Andra vägar slingrar sig fram mellan de byar som vuxit fram på moränhöjderna.

Vägarna klarar dagens trafik, men de behöver förbättras med mötesplatser på flera sträckor. Man ska kunna möta en buss utan besvär och vägarna måste fungera utan problem för lantbrukarnas maskiner och transporter. Vid en mer omfattande nybyggnation kan vi förvänta problem med ökande trafik och intressekonflikter mellan olika trafikanter och ökad olycksrisk.

Korsningen Lagga vägskäl (väg 1060 och 1052) behöver en ombyggnad, kanske en rondell. Trafiken från Alsike har ökat allteftersom Alsike byggts ut, och sikten från Alsikevägen är bristfällig.  Vägen från Lagga vid vägskälet behöver dessutom nivåanpassas för att bussar, lastbilar och traktorer med tunga lass ska komma upp bra.  Skolbussen och många bilister vågar inte stanna vid stopptecknet vintertid p.g.a. risken att inte komma upp på vägen. 

                                                               9


 

Vägen går genom Lagga skola 

Vägarna 654 norr-södergående, 1052 från väster och 1055 från öster sammanstrålar i en central T-korsning mitt i kyrkbyn. Runt korsningen ligger skolan, skolmatsalen, bollplanen och förskolan.
Karta och flygbild över skolan och vägkorsningarna

Trafikverket är främst intresserad av hur anslutningar från nybyggda hus till allmän väg fungerar ur trafiksäkerhetssynpunkt och gör en bedömning när en detaljplan kommer på remiss från kommunen.  Såväl polis som Trafikverket menar dock att en ökad trafik genom byn och förbi skolan innebär en ökad risk för olyckor och tillbud.  

                                                               10


 

Skolbuss mellan bollplanen och skolan i T-korsningen vid Lagga skola

3.3 Barnperspektivet

Enligt Barnkonventionen, artikel 3, skall barnens bästa alltid komma i främsta rummet. I Sverige blir Barnkonventionen lag under 2017. Barnen berörs i hög grad av samhällsplaneringen och länsstyrelsen har en roll som kunskapsförmedlare och samordnare gentemot kommunen.

Skolbarnen trafikmiljö är farlig redan idag och skulle ytterligare förvärras om trafiken ökar på grund av stor nybyggnation, t.ex. om de 180 bostäder för vilka en exploatör sökte planbesked i Kyrkskogen utmed väg 1055 blev verklighet. Barn i åldern 1-12 år har en mycket dålig uppfattning om trafikens faror och vi (medborgare och kommunpolitiker) kan inte riskera att barn kommer till skada på grund av en ökad biltrafik genom skolområdet.

4. De nationella miljökvalitetsmålen

Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål (i fortsättningen kallade miljömål). Dessa är grunden för hela samhällets miljöarbete och involverar myndigheter, länsstyrelser, kommuner och näringsliv. Kommunerna har mycket viktiga roller i arbetet för att nå miljömålen. Den lokala politiken skall utformas så att miljömålen kan uppnås.

 

I Lagga kan vi väsentligt bidra till tre miljömål

  • Ett rikt odlingslandskap
  • Levande skogar
  • Ett rikt växt- och djurliv

 

Vi Laggabor undrar vilken övergripande vision för Knivsta kommuns miljö- och klimatarbete som kommunpolitikerna formulerat. Hur kommer den att infrias i nästa översiktsplan?

                                                            11


 

Här håller Herefordkor landskapet öppet och bidrar till den biologiska mångfalden

4.1 Ett rikt odlingslandskap

Miljömålet ”Ett rikt jordbrukslandskap” kan bara uppnås genom att vi har ett livskraftigt jordbruk (Jordbruksverket). Om marken brukas finns också förutsättningar för att bevara den biologiska mångfalden, synliggöra kulturmiljöer och utveckla en attraktiv landsbygd. En av de viktigaste insatserna för att klara det nationella miljömålet är att underlätta för det svenska jordbruket (Jordbruksverket).

Betesmarkerna är bland de artrikaste miljöerna i odlingslandskapet, men antalet företag i Sverige med betesdjur har minskat med 80 procent sedan 1975, vilket försämrar möjligheten att bevara den biologiska mångfalden i hela landet. I Lagga upprätthålls kulturlandskapet med betesdjur som hålls på naturbeten. Den biologiska mångfalden ökar och vi ser med glädje att antalet betesdjur stiger i Laggabygden. Flera unga lantbrukare har nu tagit över föräldragården och utvecklar sina lantbruksföretag till nytta för den unika kulturmiljön. Det nationella miljömålet att vi skall hålla beten öppna klaras med marginal i Lagga socken tack vare de unga lantbruksföretagarna. Ny bebyggelse får inte hota ett etablerat lantbruk!

Örten blåsuga gynnas av att det betas. Foto: Stina Hällholm

4.2 Levande skogar

Riksdagens definition av detta miljömål lyder "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas." Skogen är en hörnpelare i Sveriges exportindustri och är viktig för vårt välstånd. Skogsmiljön erbjuder möjlighet till ett rikt friluftsliv och rekreation och höjer livskvalitén för många människor. Skogen är också viktig för den biologiska mångfalden och större sammanhängande skogsområden, som inte bryts av vägar, stängsel och tät bebyggelse, är avgörande för djurens vandringsvägar, födosök och tillgång på vatten. Inom länet och kommunen har vi en stor sammanhängande skog som sträcker sig från Almunge i norr till Husby-Långhundra i söder och Lagga i väster. Den stora skogen är ovärderlig också för att kunna uppfylla miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”, se avsnitt 4.3.

                                                          12


 

4.3 Ett rikt växt- och djurliv

Sverige har en mångfald av växter och djur men många arter och naturtyper hotas och riskerar att försvinna på sikt. Att landskapen blir allt mer uppdelade av vägar och byggnader gör det också svårare för djur och växter att sprida sig och försämrar deras livsvillkor. Biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och främjar även folkhälsan, då många natur- och kulturmiljöer är viktiga områden för rekreation och friluftsliv.

En noggrann översiktsplan som anger hur naturresurserna nyttjas är viktig för att främja en grön infrastruktur. I Lagga och Östuna är skogen uppdelad i smala skiften med olika ägare. Det finns fler än 30 sådana skogsskiften på ömse sidor om Storån. Att anlägga en tät bebyggelse på något av dessa skiften innebär en fragmentisering av skogsmarken som missgynnar den vilda faunan. Tillåts en markägare att anlägga tät bebyggelse torde det bli prejudicerande och den samlade stora skogsmarken blir för all framtid fragmentiserad. Det är inte bara i konflikt med miljömålen utan försämrar också förutsättningarna för ett ekonomiskt hållbart jord- och skogsbruk. Enligt Miljöbalken 3 kap 4 § är jord- och skogsbruk av nationell betydelse och skallskyddas.

Fastighetskarta med skogsskiften norr om Storån i Lagga och Östuna socknar

Biotopskydd

Det generella biotopskyddet syftar till att bevara värdefulla och hotade livsmiljöer i jordbrukslandskapet. Det omfattar bl.a. allé, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse, stenmur i jordbruksmark och åkerholme. I Lagga har vi ett flertal biotopskyddade områden till vilka hänsyn måste tas vid planerade ingrepp i landskapet.

                                                                13


 

Örby allé längs väg 654, söder om kyrkbyn. Allén omfattas generellt biotopskydd, så den smala vägen kan inte breddas för en ökad trafik.

4.4 Begränsad klimatpåverkan

I Lagga har vi skogen som tar upp koldioxid och bidrar till att minska koldioxidhalterna i luften. För att uppnå ett fossilfritt samhälle år 2030 kommer skogen att ha stor betydelse i framtiden genom bioproduktion. De flesta familjer i Lagga behöver två bilar vilket dock medför koldioxidutsläpp och förorenande av luften. Framtida bebyggelse bör förläggas så att det inte blir en stor ökning av bilåkandet. Säkra cykelvägar till Uppsala och Knivsta är en möjlighet att minska transporter med personbil.

5. Slutsats

Lagga Hembygds- och Fornminnesförening anser att nybyggnationen även i fortsättningen bör ske gradvis, i första hand i anslutning till befintliga byar, och att större exploateringar måste undvikas. Ny bebyggelse skall etableras med största hänsyn till miljöpåverkan och de nationella miljömålen, jord- och skogsbruket, kulturmiljön inklusive vägnätet och barnperspektivet. Lagga är en levande landsbygd och en kulturbygd av stort värde för hela Knivsta kommun.

Våra förslag kan sammanfattas i följande punkter:

  • Fortsatt utveckling av Lagga som jordbruksbygd
  • Balanserad utbyggnad av Lagga med möjlighet till lokala lösningar för vatten och avlopp
  • Varierad och blandad bebyggelse, med bostäder även för unga och äldre
  • Fortsatt försiktig nybyggnation i byarna

                                                           14


 

Källor

Information har inhämtats från Boverket, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Trafikverket, Länsstyrelsen, Knivsta kommun, Uppsala kommun, Upplandsmuseet, Millesgården, SLU, m.fl.

Citerad källa: Uppsala kommun 1996. Naturvårdsinventering av Uppsala kommun 1988-1996. Lagga socken. Park&Natur Rapport 19/40 Uppsala.

                                                        

Karta över Lagga socken

                                                               15